Idag har jag handlat de sista julklapparna, och jag ar nojd. Det ar var sista natt har. Sista hela dagen har spenderats pa shopping som sagt, men vi har aven legat pa stranden och badat i havet. Lovely. Nu pa kvallen har vi suttit i tradgarden och atit och druckit jattegott, sakert 30 grader ute nu fortfarande, en underbar kvall alltsa.
Jag har mycket mycket hemakarangest. Jag ar inte ett dugg trott pa detta slappa livet. Jag skulle latt kunna vara ledig i ett ar utan at trottna och langta efter struktur och vardag. Jag vaknar garna utan vackarklocka, kollar hur vadret ser ut (95% av mornarna klarbla himmel och stralande sol) och bestammer mig for vad jag ska gora av dagen. Kanske strosa i affarer, kanske aka pa roadtrip till nagon av alla fantastiska platser som finns bara nagra timmar bort, eller bara ta med en handduk och en bok och ga till stranden. Nej, jag langtar inte hem ett dugg.
Men imorn bar det av hemmat. Jag kommer inte bara sakna sommaren, staden, och den harliga livsstilen har. Jag kommer sakna familjen har. Barnen ar sa himla goa, och nasta gang vi ser dem ar de ett helt ar aldre.
Ikvall somnar jag inte med ett leende pa lapparna. Men kanske imorn nar jag planet lyfter, da ar man verkligen pa vag hem, och da ar det lattare att tanka pa att kul som vantar hemma. Familj och vanner som jag har saknat. Skidakning i salen, mys i min alskade lagenhet, och kanske kanske en resa iegn framat varkanten?!
Dessutom vet jag att jag kommer tillbaka hit. Om ungefar ett ar hoppas jag att vi sitter i en (husbil med AC helst) campervan och far se allt fint igen.
Vi ses snart (ja, ni dar hemma alltsa. Det "lat" nastan som att jag skrev ett farval till Australien har i bloggen, det skulle ju varit tontigt).