Bröllop

Nu är jag hemma. Vilken dag. Jag stressade som vanligt precis innan jag skulle iväg. Hann bara gör en snabb liten uppsjungningsövning. Inte en ordentlig 20minuters som jag hade tänkt. Det var mycket illa tyckte jag, men jag ställde mig och gapade lite utanför kyrkan precis innan istället. (Vilket hördes in, berättades det för mig sen, hahaha)

När dörrarna slogs upp och Jenny och Robban vandrade in till brudmarchen grät jag första gången, de var så fina. Jenny var den vackraste bruden jag någonsin sett. Prästen Mats var bra, han slängde in lite humor här och var och pratade mycket fina tal.

Precis innan och efter vigselakten skulle jag sjunga. I Fredags när vi var och genrepade i kyrkan var kantorn helt otroligt kass. Hon spelade fel, höll inte takten, segade ner den ena låten, och spelade den andra alldeles för fort. Jag funderade faktiskt på om jag skulle sjunga låtarna a'capella. Detta vågade jag förstås inte säga till Jenny då, men nog var jag lite nervös över den där kantorns musikaliska förmåga.

Idag hade hon dock förbättrats avsevärt. Visst, några små tabbar gjorde hon, och av längtan till dig gick galet segt, men det var ändå himla fint. I slutet av låtarna vågade jag vrida mig om lite och titta på Jenny och Robban, men då kom rördheten direkt och rösten darrade en aning. Jag fick helt enkelt titta rakt fram i kyrkan. Det gick himla bra att sjunga iallafall, speciellt den andra låten, för kärlekens skull, är jag väldigt nöjd med. Akustiken i Vikleby kyrka är verkligen kanon.

Vigslen var som säkert redan framgått en mycket fin, vacker, rolig och rörande stund.

Festen var röjig. Först var det mat förstås (uuuunderbart god!), som varvades med en del tal, sånger och lekar. Jag och Camilla var toastmadams, och jag tycker ju som alla vet om att synas och höras, så jag uppskattade att få ställa mig upp, plinga i glaset, tala lite och stämma upp till sång. haha

Eftersom jag satt bredvid Camilla, fick jag ju dessutom bonusen att ha lilla 4månaders Viola i knät typ halva kvällen. Verkligen en go flicketös den. Söt som få, väldigt hårig, och med ett mycket gott humör.

Framåt kvällen spelade ett band, de spelade precis sånna låtar som ett coverband alltid gör. Svensktopp, gamla rockklassiker, och lite twisted sister som de själva presenterade som hårdrock! (haha) Det var mycket trevligt, jag har dansat som en tok! Verkligen. Det är så roligt att bara galna loss. Jag bara studsade upp och ner och fram och tillbaka sas det. Åå dansa är kul.

De här bilderna är ju inge vidare, men jag måste vi visa nåt nu. Så snart jag bara får, ska jag åka hem till Jenny & Robban och kopiera alla 400 bilder som fotades med deras finfina kamera. Och då kommer det upp mer här kan jag lova.

Oh, vilken dag.

Det regnade nästan hela dan. Men det var bara bra, för jag har världens finaset paraply, som dessutom matchade klänningen perfekt. Tack Tullekung, vilken bra present det var! :D