Nu är det så att jag har bestämt mig. Jag saknar bloggen. Förut tjatade många på mig att sätta igång att skriva igen, men nu har ni visst tröttnat på att tjata, så nu är det dags.
Det roliga är att jag sätter igång just precis nu. När Jenny är på stan och säkert fräser över hur långsamt det går för mig att göra mina morgonrutiner och komma ner och möta upp henne. Men innan vi pratade med varandra strax efter mitt uppvaknande så visste jag inte att vi skulle gå på stan, så det är klart att det tar en stund att förbereda sig.
Jenny vet att jag är slö och ostressbar.
Det roliga är att jag sätter igång just precis nu. När Jenny är på stan och säkert fräser över hur långsamt det går för mig att göra mina morgonrutiner och komma ner och möta upp henne. Men innan vi pratade med varandra strax efter mitt uppvaknande så visste jag inte att vi skulle gå på stan, så det är klart att det tar en stund att förbereda sig.
Jenny vet att jag är slö och ostressbar.
1 kommentar:
fniss, jag fräste inte alls, jag hade sällskap av kungen och frågade nog bara en endaste gång när du skulle komma.
jag känner dig min balle...det tar tid!! allt tar tid med dig! jag däremot är snabbare än blixten och stressar ihjäl mig och kommer dö i en hjärtinfarkt!
Skicka en kommentar