2007/10/30

Fotmassage


Jag och Louise masserar varandras fötter. Christian masserar sina.

2007/10/29

Syster


Nu är louise här. Kul:) Tyvärr måste jag plugga lite nu så hon får försöka sysselsätta sig med något annat i min stora tomma lägenhet. Ikväll ska vi göra nåt kul. Vad vet vi inte. Än.

Funderar

Det är så sjuukt. Jag har hur mycket plugg som helst att göra idag och imorn. Därför gick jag upp tidigt idag. Innan 8. Nu sitter jag på biblan. Det som är så sjuukt är att jag inte kom hemifrån fören klockan var 11, och att jag ändå inte pluggar, här på biblan. Jag försöker hela tiden, men kommer på mig själv med att sitta och fundera på annat och titta på folk. Hela tiden.

2007/10/28


Jag har inte använt min gitarr på jättelänge. Men nu har den åkt fram några dagar i rad, och jag är jättesugen på att lära mig att spela igen. Jag tappar det så fort. Men oh vad trivsamt det är att krypa upp i soffan med gitarren så här.

Imorn kommer min fina syster louise till kalmar och hälsar på och sover hos mig en natt. Ska bli så kul att ha henne här! :)

Kristoffer

Idag på morgonen grät jag en skvätt när jag cyklade till jobbet. Det var skönt. Jag kan inte säga att jag var ledsen, men jag ville gråta lite iallafall.

När jag och Kristoffer gjorde slut var jag galet rädd att jag skulle ångra mig. Jag hatar att ångra mig. Jag var så himla rädd för att jag skulle känna efter ett tag, t.ex. när han träffade någon ny, att jag gjort mitt livs största misstag. Så känner jag inte. Inte en enda gång under de här nästan fem månaderna som gått sen vi gjorde slut, har jag tvekat på att det var rätt beslut. Å herre vad jag är glad för det.

Anledningen till att jag grät en skvätt var för att jag sa hejdå till Kristoffer idag på morgonen, och när jag kommer hem ikväll har han åkt med alla sina grejer. Han har ju inte bott i Kalmar på ett tag nu, men många av hans grejer har ju ändå varit kvar.

Men nu flyttar han verkligen och det kändes lite sorgligt idag på morgonen. Som sagt, att vi inte är tillsammans längre känns helt och hållet bra. Men i fyra år har vi bott i vår lägenhet och ju verkligen haft det bra, klart att det är lite vemodigt att det tar slut här.

Men det kändes snabbt bättre igen, när jag kom till jobbet tog jag en dusch, och satte mig sedan vid ett jättefint dukat frukostbord med massor av god mat och trevliga kollegor. Det är ju så här genom hela livet, tänkte jag. Man har perioder när allt är toppebra, men man stannar inte dem för alltid.

Och så tänkte jag på hur tacksam jag är för att jag har Kristoffer kvar, och kände att jag egentligen inte har något att sörja. Han känner mig mest i hela världen och jag älskar honom lika mycket som jag alltid har gjort. Att vi fortsätter vara så nära vänner känns så väldigt skönt. Och det känns också så väldigt skönt att jag vet precis vart jag har mina känslor, att vi fortsatte vara sambos i över tre månader, utan att en enda gång "falla tillbaka". Vi vet verkligen vart vi står.

Kristoffer Kristoffer Kristoffer. Du gör mig glad. It's what to do to me!

2007/10/26

Myskväll


Hemma hos familjen uebel i järnforsen var det på den tiden det begav sig, tradition att ha "myskväll" varje fredag. Då var alla hemma och tittade på tv och förtärde diverse godsaker som chips, godis och läsk. Nu är det väl bara en av flickorna i barnaskaran uebel som håller sig hemma en fredagkväll.. Två av oss bor numera i kalmar och ikväll har vi två sammanstrålat för en nostalgisk kväll i myyysets tecken. Gott är det. Och jag ska sova över här. Mysigt.

Puss på dig


Nu är den tillbaka min kära fina mobil. Nu fungerar som synes bloggfunktionen också.

Pubkvällen

Det blev en trevlig kväll. Den bjöd på många överaskningsdrinkar.

Träffade Totte, från gymnasietiden, det var kul. Vi kom fram till att gymnasietiden var en bra tid. Massa spelande och sjungande vareviga dag. Jag saknar verkligen det.

Fy tjyven. Vad trött jag är nu. Och imorn har jag mycket att göra, därför måste jag sova nu.

Känner mig lite ensam. Nja, inte så det är jobbigt, men jag är pratsugen som tusan. Men det går nog över om jag somnar.


2007/10/25

Det är hett på puben ikväll

Ikväll ska två stycken pangbrudar till puben och ha det trevligt.


Jag är alltså den ena av pangbrudarna, och nu ska jag åka till den andra.

Hejdå

Fusk, nej tack

Det är alltid lika roligt att vara med i tidningen. För även om man på sin höjd har sagt vad man heter, så har artikelns författare lyckats slänga in någon liten replik undertecknad Charlotte Uebel. Oftast är repliken pinsam och inte alls något man vill stå för.

I den här artikeln om fusk på högskolan så står det att jag och tjejen bredvid mig sagt: Fusk, nej tack!

Det låter ju jättefånigt, inget jag brukar säga. Fusk, nej tack!

Men jag får ju skylla mig själv, linslusen i mig svarade ja på mindre en en tiondels sekund när journalisten frågade om hon fick fota mig.

Fusk, nej tack!

Mycket smutsiga fönster

Å dumma soljävel. Det är inte ofta man önskar att det vore molnigt, men idag på förmiddagen var jag väldigt nöjd över den täta dimman som låg runt huset.

Nu skiner solen som aldrig förr, och det är mycket obra.

Det kommer nämligen ett par hit snart för att kolla på min lägenhet. Det är pinsamt att ta hit okänningar när solen skiner så de ser hur galet skitiga fönstren är. Det förstår ni som känner mig, att det inte är "två små knappt synliga prickar" eller något sånt som stör mig. Nej, ni som känner mig förstår, att om jag skäms för de smutsiga rutorna så är de ordentligt smutsiga. Knappt så att det går att se ut faktiskt.

Jag tänker inte putsa dem, inte en chans att jag gör det nu när jag bara vill flytta härifrån. Fönsterputsning ingår ju så att säga i flyttstädningen, och att putsa fönstren två gånger på en (förhoppningsvis) kort period, är för mig helt otänkbart.

Mycket att delge?

Lagt märke till något? Nämligen att detta är mitt 17:e inlägg på en vecka. Räknade precis, och man får nog ändå lov att säga att jag satt igång med bloggandet igen, och blarrat ordentligt. Jag har ju haft en liten svacka, men nu händer det inte så mycket på facebook längre, som ju annars tog all min lediga tid. (Meeen nej kära Anders, det betyder inte att facebook är en fluga som snart kommer vara ute).

Frågan är ju, bryr ni er om att familjen Uebel styckar en älg en fredagskväll, att jag läser om det postmodernistiska samhället, eller att jag inte är sugen på frukost?

Nu sitter jag egentligen och pluggar, och det måste jag verkligen fortsätta med nu.

2007/10/24

Nu har han varit här den luringen

HAHAHAHA. Det där var ju riktigt kul. Jag blev ju förvarnad att det var en försäljare, så jag peppade mig själv som tusan i att säga NEJ, NEJ, NEJ. Vilket jag annars är så jämingens dålig på.

Han pratade på så gott, och jag lyssnade. Han sa bland annat till mig att jag var go, på skånska "fasen va geeoo du eä" och annat fjäsk och jag log glatt och spelade med. En mycket, mycket fjäkstränad skånepåg var det.

När jag sa "nej, jag tycker det var dyrt, och jag vill inte tacka ja till något sånt idag", utbyttes hans otroliga fjäskighet till ett mycket kort "nähä, du hade din chans!" (på bred skånska, mycket kul) Han packade raskt ner alla saker och reste dig. Jag kunde inte hålla mig för skratt efter denna plötsliga, stora vändning i hans humör, utan råkade fnissa lite.

Jag fortsatte på det väldigt trevliga spåret och tackade så hemskt mycket för visningen. Det var en väldigt fin bok tycker jag. Dock lite dyr. Men tack så mycket. Ha det så bra nu. Och lycka till. Hejdåå!

Åh. Jag blir så stolt över mig själv när jag är så duktig. För jag hade faktiskt kunnat tacka ja. Jag tyckte att boken var himla snygg och säkert kul att ha (även om detta förstås berodde på hans komplimanger och övertygande säljargument). Men 850 spänn per årsbok, och man skrev på för fem år. Någon måtta får det va.

Undersökningskille

Shit-pomfritt (ja, jag vet ju att det inte stavas så, men det är ju så man får skriva för att få till det fräsiga rimmet)

Det ringde på en kille här precis och babblade på om någon undersökning de gjorde bland unga (balla, coola, snygga hörde jag att han sa mellan raderna) människor. Han ville prata lite med mig.

Jag älskar ju att prata om mig själv, och tycker sånna där undersökningar är jättekul att vara med i. Men jag bara kunde ju inte släppa in honom i detta sjukt stökiga/smutsiga hem.

Jag drog en liten ljus lögn om att jag satt i telefon, men att han gärna fick komma tillbaka senare ikväll. Så nu jädrar ska här städas. Skynda skynda.

Hoppas han är en hyvens kille och inte någon galen mördare eller tjyv. Om något skulle hända med mig får ni här ett litet signalement på gärningsmannen.

Skånsktalande, malmö närmare bestämt tror jag. Kort stubbibt hår. Högt hårfäste. Svarta glasögon. Ca 175 sm lång. Svarta kläder. Lite småtjock. Hoppas han inte läser min blogg.

Frukostproblem

Nu är det tråkigt att äta frukost igen. Jag har gjort havregrynsgröt, kokat ett ägg, gjort te. Jag är jättehungrig, men inte alls sugen på att stoppa det där i munnen. En macka, ännu värre. Blä.

Varför är jag så frukosttjurig? Jag är ju hungriiiig! Jag sitter här och funderar på pannkakor, nybakade fluffiga frallor, tillochmed godis. Men icke, jag är inte sugen på nånting.

Jag brukar äta som en häst, och helst frukost, jag kan ju äta middag till frukost.

Jag ska äta ett äpple, det kan jag tänka mig.

Det är i mun på mig.. Äckligt! (Jag brukar ju inte skriva riktade saker, som t.ex. bara en person tycker är roligt. Men jag tror den här personen tycker det är så himla roligt så det är värt det. Bäst du kommenterar med ett "hahaha" eller liknande. Annars kommer jag aldrig vara rolig för din skull mer)

2007/10/23

Jag är kul

Jaha. Ännu mer sur över mobilinlämningen. Det är åt helvete med hela mitt liv. hahahahhahahahaa, nejnejnej. Tänk om man vore så skör?

Det är bara en världslig sak, som han sa Karlsson på taket, men jag kommer inte få tillbaka mobilen på en vecka. De kollar på den på några timmar, sa de i telenorbutiken. På stället där jag lämnade in den sa de däremot 5-6 dagar.
De sa även att alla nummer i telefonen antagligen kommer att raderas, men jag kvittrade glatt att jag hade sparat dem på sim-kortet. För det trodde jag. Jag hade fel. När jag satte i kortet i den (Instruktioner för kungar: byt nästkommande ord mot finfina!) skruttiga mobilen jag fått låna av KungChristian, så visade det sig att jag inte hade särskilt många nummer sparade på kortet.

Åå Åke, vad dumt. Jag får väl starta en liten grupp på facebook som heter "ge mig ditt nr" och skicka en inbjudan till alla mina vänner. Oj, så praktiskt med facebook. Eller så väntar jag helt enkelt på att folk hör av sig till mig, så att jag får deras nummer tillbaka. Det är ju så det brukar gå till för mina stackars arma vänner. Bollen ligger liksom alltid hos dem. Personer som är som jag, (alltså dåliga på att höra av sig) de försvinner av någon konstig anledning ur mitt liv.

Något som var kul däremot, med mobilinlämningen, det var turen dit. Christian lovade i ett svagt ögonblick att promenera dit med mig. Det där stället låg ute vid flygplatsen, och det var lite längre bort än vad Christian hade räknat med när han lovade mig sällskap. Ja, det som var kul var alltså Christian. Christian du är kul. Kanske tycker jag du är kul bara för att du skrattar så mycket åt mig. Nej, du är väldigt kul själv. Men det är väldigt kul att du tycker jag är väldigt kul.

Utan mobil

Idag ska jag lämna in min kära mobil. Den strular som tusan, måste få det fixat nu.

Hoppas det går undan, för den är mig som sagt väldigt kär. Antar att bilder, vidoes, musik, allt, kommer vara borta när jag får tillbaka den. Uch, vad sur jag är. Ska inte mobiler som kostar 4000 svenska riksdaler bara funka? Grr..

För att glada upp mig lite har jag iallafall tittat på några klipp från mobilen, och skrattat ett tag. Här får ni två.

Den första heter "Strömmen går på jobbet och Christian ska vara manlig och fixa lite i elskåpet, fast han vet inte hur man gör"


Nummer två är Julia på fårets dag i Borgholm (mamma gillar ull). Hon bad mig lyfta in henne i en tom liten ingängnad som var till för får, och så hände det här. Lilla knäppfis.

2007/10/22

Jag är snygg

Tez sa:
-Alltså, balle, han killen i vit t-shirt. Han har gått förbi här fyra gånger nu och glott på dig. Och nu börjar jag bli jävligt trött på det.

Antingen har jag tagit på mig min klänning upp-och-ner och ser rolig ut, eller så tycker han helt enkelt att jag är snygg. Jag tror ju självklart på det senasre alternativet, och känner hur rumpan börjar lätta från stolen.

Snart flyger jag iväg.

2007/10/21

Datorfast och lite om Järnforsen

Fy sjutton. Det går verkligen att slösa en jädra (försöker att inte använda så grova svärord, det låter så illa sägs det) massa tid på att sitta vid datorn.

När Kris åkte tillbaka till sin nya hemstad Växjö, strax innan klockan sju ikväll tänkte jag, jaha, inget att göra. Jag ska äta godis och titta på film. Eventuellt hoppas att någon annan är sällskapssjuk och frågar om jag vill hitta på något. Nu var det ingen som frågade, och jag orkade inte ta tag i det själv. Jag hamnade heller inte i soffan med godispåsen, utan satte mig vid datorn. Ett ödesdigert misstag, jag har suttit här sedan dess. Vad har jag gjort? MSN:at med massa folk, kollat runt lite på facebook och annat trams.

Vad jag däremot inte har ägnat mig åt, är att fundera på vad jag ska skriva om i mitt ex-jobb, och söka forskning på det ämnet. Saker som är bra, behövliga och imorn ett måste att ägna tiden vid datorn åt. Satan.

Imorn ska jag börja dagen (nja, efter frukost förstås) med en promenad, eventuellt springa. Sedan ska jag till biblan och ägna mig åt plugg, och efter det ska jag hem och inte sätta mig vid datorn.

Kunde varit i Järnforsen nu förresten, hade funderat på at åka dit ikväll, och när lillasyster ringde och överlyckligt frågade, ska du komma heeeem ikväll? kunde jag nästan inte stå emot. Men älskade lilla fina roliga lillasyster, det går verkligen inte. Jag har fullt upp. Åå vad jobbigt att höra hennes superbesvikna "nähä".

Jag saknar dem mycket nu, systrarna främst, men hundarna och mamma och pappa också. Och huset, trädgården, skogen, och resten av järnforsen. När var jag hemma sist? Oj, 1½ månad sen, way to för länge. Näst-nästa helg bär det iallafall av hemmåt, två månader har gått då, så då måste jag stanna länge. Kan stanna en hel vecka om jag kollar i kalendern, men det vet jag inte. Man kan ju tröttna på slappet.

Bodelning

Kris är "hemma" i helgen och packar.

Jag var ju lite orolig för skivsamlingen. Kommer vi vara överens om vem som köpt vilka skivor, och vilka vi köpt tillsammans? tänkte jag.

Det visade sig att vi var helt överens. Känns lite jobbigt bara att det nu finns många, många bra skivor som jag inte längre kan säga att jag har hemma. Även om det var Kristoffer som köpt dem betraktade jag ju hela skivsamlingen som min också.

Har gjort en låång lista på skivor som jag nu måste köpa. Kommer kosta en förmögenhet, men det är som sagt ett måste.

Jag måste bland mycket annat även köpa en säng och en dator, min dator har jag inte använt sen Kris fick sin nya. Och nu kommer jag ju få ett sammanbrott om jag skulle sätta mig vid den, man blir ju så att säga lite bortskämd med hastigheten.

Ja, det känns iallfall helt okej med bodelningen, även om det är lite sorgligt att se mina grejer åka ner i en kartong och flytta ifrån mig. En sak finns det som vi eventuellt kommer att slåss om innan det är spikat vem som får den. En tavla. En stor tavla med en gammal reklamaffish med en pinuppig snygging. Fy satan vad vi älskar den båda två.

En annan sak som ger mig lite små slängar av ångest idag är examensarbetet. Imorn ska jag skicka in en ganska utförlig beskrivning av hur jag ska lägga upp de kommande (nästan) tre månaderna. Shiiit, jag vet inte! Jag vill inte! Imorn måste jag!

Men annars mår jag som vanligt toppenbra :)