Tyg

Ibland har man ju sånt flyt. Idag gick jag till Åhlens för att köpa ett typ som jag trånat efter länge. Då hade de klubbdagar där förstår ni, hela tre fördelar fanns det med att köpa tyg just idag.

• 20% rabatt på metervaror
• 50:- i rabattcheck för varje 300:- du handlar för
• dubbla poäng på klubbkortet på allt du handlar

Jisses. Bra ju. Sen kan det ju bli så att man köper tokmycket tyg, trots att det bara var ett stycke man skulle ha. Javisst. Så nu ska det sys nya soffkuddar och nya gardiner till alla tre rum. Dessutom skall en strandfilt med vaxad undersida sys (jättebra när det är lite fuktigt i gräset såklart).

Inte trodde jag väl att jag skulle köpa tyg för så mycket pengar när jag har en mamma som har så mycket tyg att det skulle räcka till att sy upp två miljoner cirkustält. Meeen. nu har ju Åhlens så fina tyger, och dessutom är det ju roligt med de där rabattcheckarna jag har i plånboken nu. Ni vet. Då kan man ju köpa något fint som man egentligen inte behöver. Det är ju ändå som gratis.

!

Thaiboxning

Idag vantade jag och Madde i baren klockan 16.00. Vi vantade pa Soleyman. Han ar thaiboxare, och vi trodde att vi tillsammans med honom skulle promenera bort till stallet dar han tranar, och kolla nar han gjorde det. Fel. Jump on sa han och Ab, och pekade pa varsinn motorbike. Okej. Sa med vinden i haret tankte jag pa allt jag lovat att inte gora. Aka med en thailandare pa hans motorbike utan hjalm, kan ha varit nagot sant.

Nar vi kom fram sa han:

-Cha-cha (numera jag), Maddi, come! Pa med hanskar och en liten introduktion i Thaiboxning foljde. Ovantat, och riktigt roligt, och riktigt jobbigt. Sen fick vi minsann gora bade armhavningar och situps med en Soleyman som raknade antalet. (Ni har inte glomt att jag ar i thailand va? 30 grader..)

Helt okej

Klohn

Vi ar pa koh lanta nu. Och vi trivs! Antligen har vi hittat det dar lugna paradiset som inte ar sa turistigt, och dar man kan ha en starnd for sig sjalv. Jajjeman, sa bra ar det. Fortfarande har vadret varit toppen varje dag.

Idag akte vi pa elefanttrekking. Vi fick rida pa en elefant genom djungeln och kom fram till ett litet vattenfalldar vi fick duscha. Pa ditvagen fick vi sitta i nan obekvam fotolj pa elefantens rygg, men nar vi skulle hoppa pa igen pa hemvagen sa fragede elefantgubben om vi ville sita pa nacken! Yeeees we would LOVE to! tjot vi!

Helt avslappnat var det ju inte nar elefanten vandrade fram pa en smal liten stig genom djungeln, over stock och sten. Hon var ju ganska stor, klohn, 20 ar, och det fanns ju inte sa mycket mer an lite fjun att halla sig i dar uppe. Men gud vad haftigt!

WARM!

Joda, det flyter pa. Igar slappade vi mest, och shoppade lite. Nar vi var pa vag hem efter nagra timmars stros gick vi langs stranden hem och tog ett dopp. Det svalkade knappt, att bada i havet har ar ju som att bada i badkar hemma. Det var iallafall valdigt trivsamt att flyta runt dar i morkret gungandes av tidvattensvagorna och bara se massa stjarnor. Wow, poetiskt!

Forut idag promenerade vi upp pa en utkiksplats har pa ett berg. Eller. Klattrade upp kanske man snarare ska saga. Det var jobbigt som tusan i varmen, men absolut vart det.

Madde roar som vanligt. Hon ar ju sarskilt specialrolig i det dar mellanlaget mellan somn och vaken. Nar hon sager tokiga saker som varken hon eller jag fattar. Idag pa morgonen nar alarmet ringde och jag stangde av det mumlade hon formanande:

-Men ta det luugnt gummsan!
-Va?
-Inte dunka i vaggen!
-Haha. Jag har inte dunkat i vaggen!
-Mhmmmm.

Phi Phi

Jag och Madde far runt, pa tva dagar kanns det som att vi har hunnit med massor. Bra. Det ar galet varmt, vi badar hela tiden. Landskapet har ar sa haftigt, och folket trevliga. Maten ocksa ja, fantastiskt god.

Inatt bor vi pa fint hotell, hittade inget annat och orkade inte leta. Men imorn blir det enklare, en enkel bungalow vid stranden.

Nu ska vi ata!

På väg

Min och Maddes resa har hittils varit fantastisk. Ja alltså, tågresorna Kalmar-Halmstad och Halmstad-Göteborg. Vi har skrattat, kramats och myst. Igår lagade Anders god mat och inatt sov vi nästan ingenting, refeber tror ni. Förfrysta fötter och värmeslag säger vi. Klockan ringde 04.30 och vi skuttade upp ur sängen och vandrade ner till stationen med handdukar virade runt kroppen. (Är ju onödigt att ha med jacka till thailand för tusan! hahaha) Nu sitter vi på Landvetter och väntar på flyget som är en timma försenat. Typiskt, då vi skickade sms till halva telefonboken förut och skrev att planet var 11 timmar försenat. Alla dumma sillar gick på det utom TulleKung. Tråkigt skämt tycker kanske ni, men vi skrattade gott. Speciellt åt en extradum person. (Som iochförsig lagar väldigt god mat, tar väl hand om sina gäster och är sjukt snygg)

Vilka bilder vi har att visa. Redan! Med de kommer om sisådär 3 veckor. Nu ska vi sola bada och slappa ett tag först. Och bege oss ut på några äventyr förstås.

En del är är avundsjuka, andra tror de kommer få det bättre i Aprilvädret. Jojo. NOOOOT! (/Borat 2007)

Grillpremiär

Min sista dag på jobbet innan min tre veckor långa semester. En fantastisk dag. Solen har stekt rent av (lite överdrivet, men för att vara mars kan man säga att den stekte). Jag har varit på promenad, suttit ute och fikat och sedan eldat och eldat.

Dagens middag för mig och mina kära kollegor bestod nämligen av grillad kyckling. Inte med grllkol för tusan. Nejnej, här på Ingelskog använder vi oss av uttrrycket "från träd till färdig middag". Vi hugger ner ett träd, klyver, hugger och sågar. Veden som utvinns genom denna metod tänds sedan på, brinner ett tag och blir sedan den perfektaste glöden du kan grilla kycklingfilé på. Och detta stod jag för. Som ensam kvinna på jobbet får man ju ta sitt ansvar som grillmästare. Och jag vågar säga att det var den godaste, perfektaste grillade kycklingen som avnjutits inom dessa väggar. Kära hjärtanes vilken grillare jag är.

Med sot i ansiktet, kan ju bli så.

Om någon undrar varför det (som vanligt) bara är jag på fotona så kan det faktiskt ha att göra med att mina kollegor inte vill publiceras på den oändligt stora cyberrymden. Det kan vara något sånt det beror på, sa jag.

Såhär nära är det till Mäddi

Att jag och Kungen vandrade över med stekpannan med mat och bjöd mäddi på lite kvällsmat.

Vi har ölat och målat och grejat lite ikväll. Kungen är så händig såå!

Jag är bäst

Jag är nämligen creme de la creme och och top of the line.

Det tycker A.... lla.

Idag har Millan och jag sprungit på stan, och jag har shoppat diverse thailandsresatillbehör. Stödstrumpor är ett av fynden, och jag känner mig med ens några årtionden äldre. (Men jag köpte svarta, det är väl lite mer ungdomligt än hudfärgade?!)

Nu skulle jag har varit i säng för 16 minuter sedan, ajaj. Ett långt samtal är kvällens ursäkt för uppesittningen. Ett utredande samtal kan man säga, det var dags, nu är framtiden lite mer åt det planerade hållet. Annars är det ju skönt att ta dagen lite som den kommer tycker jag, men vissa saker måste ju bestämmas i förväg.

(En thailandresa t.ex. Två veckor i förväg är lagom.. weiiiiiiii)

THAILAND

Ibland känns ju livet alldeles fantastiskt. Jag har just varit på en promenad med den underbara vårsolen skinande i ansiktet och drömt mig 2½ vecka framåt i tiden. Då ligger jag på en strand i Thailand med min kära brallis Mäddi. Japp. Idag på förmiddagen när jag inte hade något för mig här på mitt underbara arbete surfade jag in och kollade sistaminuten-resor. Thailand i två veckor för 3200 spänn dök upp, jag ringde min kära Mäddi och en timma senare var det bokat.

Det är så perfetk så jag tror nästan inte att det är sant. Just de två veckorna är mitt jobbschema alldeles lugnt, så jag behöver bara ta ut 4 semesterdagar. Man skulle kunna säga att jag helt enkelt inte hade råd att stanna hemma.

(Christian tyckte förresten jag borde meddela alla potensiella inbrottstjuvar att min lägenhet inte kommer att stå tom de här två veckorna. Nejnej, den är redan utlånad. Till en av de största och farligaste människan jag känner, som dessutum kommer att ha med sig två krokodiler. Så håller därifrån vettja)


..Sa jag att jag ligger på en strand i thailand om 2½ vecka?

Kolla, jag är inte klok

Näst sista packdagen kl 21.58 med massor (massor) kvar att packa står jag och meckar med skruven på ett grytlock. Locket skall nämligen i metallåtervinningen medan lockets handtag, gjort av plast hör hemma i kärlet för plaståtervinning. Då får man skruva isär.

Detta jävla samvete

Just nu, och sedan två dagar tillbaka står jag och nyser bland en massa flyttkartonger. Sedan i måndags kl 10 har jag packat kan man säga. Eller nja, idag har jag varit iväg några välbehövliga timmar med Mäddi.

Det jag vill ha sagt är hursomhelst att väldigt många timmar har lagts på att packa. Ändå är det galet mycket kvar. Aldrig har någon tagit så lång tid på sig att packa. Det finns två anledningar till detta.

Den ena är att jag är ofantligt petnoga med att sortera, slänga och organisera alla prylar. Jag är alltså galet ordningssam. Ingen som känner mig tror väl på det, men så är fallet. Jag älskar faktiskt att ha ordning, näst intill sjukligt nogrann ordning. (Anledningen till att jag allt som oftast inte har ordning är att jag älskar ännu mer att låta bli att städa). Men nu tar jag iallafall tillfället i akt att göra en rejäl utrensning och organisering bland min alltmer sinande samling tillhörigheter.

Den andra anledningen till den utdragna flyttpackningen är mitt väldigt miljövänliga samvete. Allt ska källsorteras. Allt gjort av papper, metall, plast och glas sorteras. Några (få) exempel är värmeljus, gamla mynt, skålar och burkar i olika material, otaliga papper och tidningar som inte ens gud vet varför jag har sparat på i alla år. Alla gamla fotoramar som legat nerpackade i flera år åker nu i soporna, då skiljer jag förstås på delarna. Ramen åker i metallåtervinningen (om den råkar vara gjord i metall då förstås) glaset i glasåtervinningen.

Och så alla dessa använda batterier som jag hittar överallt. Vart jag än är och rensar dyker det upp batteri efter batteri och varje gång får jag springa och lägga dem i min lilla batteri-insamling i sovrummet. Som inte är så liten längre. 130 stycken batterier räknade jag just till.

Vad skönt det vore ibland att göra sig av med lite av det där samvetet, och bara hiva allt i en och samma svarta sopsäck. Jag skulle spara så mycket tid, och så mycket suckar.

Men. Tack vare mitt klimatsmarta samvete kan jag också säga till mina barnbarn om 50 år att jag gjorde mitt bästa för att vara rädd om vår planet. Kan du?

Tokigt kan det bli

Nu är det dags att blogga, två underbara felsägningar har nämligen sett dagens ljus.

- Jag vill också lära mig klockkompet.
- Jag förstår inte varför jag har anappat det.

I övrigt kan jag förtelle er att veckan i stockholm var fantastiskt rolig. Har en massa bilder som ska visas, det kommer så smångom, troligtvis på facebook.

I helgen ska jag ta med mig Anders och åka mot Järnforsen för att fira far som fyller 50 år. Ja det blir ju inte bara jag och Andersm vilket man skulle kunna tolkas föregående mening som. Det blir en och annan släkting också. Trevligt, jag tycker mycket om min släkt.

Nu ska jag och Kungen snart lämna Växjö efter ett trevligt besök. Äntligen fick jag se Kristoffers bohag (jättefint), och köpa mig en bra, snygg ljudanläggning med massa bra funktioner från JVS.

möbelmässa

Jösses vad jag flänger och far. Efter en underbart härlig helg i Halmstad är jag nu i Järnforsen sedan några timmar tillbaka, och imorn tidigt tidigt bär det av mot självaste huvudstaden. Där går nämligen stockholm furniture fair av stapeln denna vecka, och då gäller det att vara på plats.

Vissa tror att jag bara ska ligga med pyjamas i en bäddsoffa hela dagarna och se snygg ut. Nejnejnej, det ska jobbas och slitas utav bara den. Långa stressiga dagar, men alltid ett leende på läpparna. Inte fel med hotellfrukost eller resturangmat och öl. (gratis såklart)

Jodå, det kommer bli kul. Kan gissa att mobilen kommer att bringa åtminstånde ett blogginlägg under veckan.

Halmstad

Nu är jag här, i en nyinflyttad väldigt mysig lägenhet. Igår åt vi middag och drack vin hos mycket trevliga pappa o mamma rolf. Idag har vi förutom att packat upp alla grejer; sprungit på stan, sugit på minttabletter och slappat. Nu står anders i köket och lagar: PLANKSTEK! Han är galen. Galet bra alltså. Vilket kap jag har gjort!

Ett inlägg för Emmi

Genom att tjuvläsa vad mina vänner skriver för något till varandra på facebook, fick jag veta att jag, mitt bloggande, och varför jag inte bloggar, tydligen är intressant att diskutera. ;)

Och jovars, visst är kanske min kära kille en del i att bloggen har dalat på prioriteringslistan, men det är faktiskt också så att det alltid har gått lite upp och ner med blogglusten, och nu är den inte så sprudlande.

Jag skulle förstås kunna göra ett inlägg varje dag om att jag saknar honom, och blarra lite om hur snygg, bra, trevlig, kul och toppen han är, men det blir lätt lite tjatigt kan jag tro.

Nästnästa helg ska jag åka till honom, och då hoppas jag verkligen att jag och Emmi också kommer ses, hon bor ju alldeles i närheten kan man säga. För eftersom jag inte bloggar så mycket längre (och inte du heller fröken ;)) har vi nog en del att prata om.

Jag saknar verkligen en del vänner som lämnat stan, även om det bara är att ringa så blir det ju aldrig av. Sån är jag helt enkelt. Dessutom är det ju bara att sätta sig på ett tåg och hälsa på, nästan när som helst, men det blir ju heller aldrig av. Dålig är jag, på att hålla kontakt.

Kyrkan

Äntligen. Nu ska jag ta mig ner till den stora fina kyrkan, tåga in till orgelmusik, läsa mitt namn in micen, eventuellt sjunga en psalm, lyssna på tal, och tåga ut. Och sen. Sen har jag tagit min lärarexamen.


YIPPIKAYAY!

En liten uppdatering

Nu regnar det över Kalmar igen. Tre dagar sol fick vi, tack för det. Skulle varit ute mer tror jag, behöver den där energin som man bara får av kära herr sol. Eller kära fru sol kanske.

Jag är trött. Sover massor av timmar varje natt, men är ändå inte utvilad när klockan ringer på morgonen. Eller, på förmiddagen snarare. Jag får inte gjort det jag ska, dagarna bara flyger iväg, och jag kan inte förstå vart de tar vägen, vad all tid går åt till.

Helgen som gick var mycket trevligt, jag fick visa Anders mitt kära Järnforsen, torpet, och min kära familj. Han råkade dessutom hamna mitt i en hord av tanter och gubb-släktingar, och kakor och kaffe-påtar:ar i överflöd. Han gick hem hos alla, skönt; vi kan fortsätta träffas.

Igår flyttade min käresta till Halmstad. Även om det bara är 25 mil, och går massor av tåg och bussar, känns det trist förstås. Vi kommer ju mest kunna ses på helger, och en del av mina helger är ju redan uppbokade på annat. Men. Som en kär vän sa igår för att muntra upp mig; Det är ju kul, då får du ju resa mycket och se Sverige. Javisst, Sverige är fantastiskt ifrån ett tågfönster!

Men. Snart är det vår, och jag ska bannemig ut och besöka något nytt land. Jag ser fram emot sommaren, och eftersom tiden verkar rinna fort som en fjällbäck om våren (haha) så är den nog snart här. Och med en ny laptop, kommer jag ha något att göra under tågresorna, bästkusten ska ju vara trevligt har jag hört, och jag är nyfiken på den där lilla filten.

Jadå, det finns massor av positiva saker, dessutom är det där jobbiga saknandet mysigt på något sätt, för det är ju extra mycket trevligt att träffa någon som man har längtat efter ett tag.

Travet

Jag är på kalmartravet och dricker öl och spelar på barbie mcbeal, lille klas och andra travare med fåniga namn. KungChristian lär mig allt han kan om sina fyrbenta vänner. Jag låtsas att jag är imponerad men i själva verket tänker jag bara "berätta nåt jag inte vet lilla gubben".(på skoj, trav är faktiskt en av få saker jag inte är bäst på i det här sällskapet) Men han är kul den häringa christian.